Vi träffas utanför kulturhuset tidigt på söndagsmorgonen. Förberedelserna är i full gång. Några övar på att spela trummor, andra gör improviserade trimmor, någon föröker ta sig upp på styltor. Man hjälps åt med masker och kostymer. Det tar ett tag innan allt och alla är på plats. Så småningom beger vi oss av till mötesplatsen där andra "comunidades" och organisationer ska sluta upp. Idag ska la cumparsa, karnevalståget gå genom hela Perdomo och andra barrios i Ciudad Bolivar, tre timmars promenad. Första morgonen på länge som det inte regnar
Fler och fler sluter upp, el explotador
y el explotado (utsugaren och den utsugne),
strax bakom los recursos naturales
(naturtillgångarna),
La consumción desmesurada
(den omåttliga konsumtionen)
Vi börjar gå, folk kommer ut ur sina hus eller står i fönsterna och tittar, undrar vad som står på. Det spelas, dansas, Don Quijote och Sancho Panza går i strid mot väderkvarnar på styltor, fler sluter upp, Aleksandra ser
förstummat hur hennes korreografi blivit en del av karnevalsdansen.
Det blir allt varmare, Judih går med avklippta vattenpåsar och förser alla i tåget. Det här är en otroligt viktig dag för oss, säger hon. Om vi inte syns så finns vi inte. När folk ser oss och vet vad vi gör blir det svårare att tysta oss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar